Helen Stålarm har tillsammans med sina elever i årskurs sex på Glasbergsskolan gjort framtidspaningar kring hur skolan kommer att se ut om fem år. Titta och njut!
Under vecka 50, 8-14 december, är det Computer Science Education Week. Under denna vecka vill man att så många elever som möjligt får möjlighet att prova på programmering under lektionstid. Den som vill kan även gå in och registrera sin aktivitet på "Hour of Code":s hemsida och på denna sida kan man även se var i världen det pågår aktiviteter under veckan. Marie Gustafsson Friberger delar länkar till många roliga aktiviteter, t.ex. digital julkortstillverkning, att genomföra under veckan.
Under hösten har vi för andra gången genomfört elevledda utvecklingssamtal i Unikum, denna gång i årskurs fem. Vi pedagoger tycker att det har fungerat mycket bra och att eleverna blir mer delaktiga i både sitt samtal och sitt lärande genom detta sätt att arbeta. Jag tänker här dela med mig av hur vi arbetat för att förbereda och genomföra samtalen. Inledningsvis fick alla elever följande arbetsgång att följa för att planera inför sitt utvecklingssamtal:
Då det var dags att träna inför samtalet fick eleverna följande agenda:
8. Skapa ett IUP-mål utifrån det som tagits upp under samtalet. 9. Fråga om dina föräldrar har någonting mer de vill ta upp. 10. Fråga om din mentor har någonting mer att ta upp. 11. Tacka för samtalet! Under samtalen är det viktigt att låta eleverna leda sina samtal och låta dem prata så mycket som möjligt om sin utveckling, men det är även viktigt att vara lyhörd för att vissa elever behöver mer hjälp än andra för att lyckas med att få till ett bra samtal. De flesta samtalen leddes fullt ut av eleverna medan vi i vissa fall fick gå in och hjälpa till en del. Då vi var klara med utvecklingssamtalen lät vi och föräldrar utvärdera dessa och som ni kan se i diagrammen nedan så är de allra flesta som svarat på enkäten positiva till denna typ av utvecklingssamtal. Det var 39 av 48 elever som besvarade elevenkäten och 25 föräldrar som besvarade föräldraenkäten. De allra flesta eleverna var positiva till att själva hålla i sina samtal. De uttryckte att de tyckte att det var skönt att själv bestämma huvuddelen av det som skulle tas upp. På så vis var man förberedd på vad som skulle diskuteras och hur man låg till i de olika ämnena. De elever som inte tyckte att detta var lika positivt var de elever som inte upplevde att de var tillräckligt väl förberedda för att hålla i samtalet. Detta med att ge alla elever tillräckligt med tid för förberedelser är någonting för oss pedagoger att ta med till nästa samtalsperiod.
Det föräldrarna lyfte som positivt med elevledda samtal var att deras barn blev mer delaktiga och engagerade i utvecklingssamtalet och att de tränas i att ta ökat ansvar samt att planera och reflektera kring sitt lärande. Det några föräldrar såg som nackdelar med elevledda utvecklingssamtal är att samtalen tar längre tid och att vi lärare i vissa fall var tvungna att gå in och styra upp samtalen. "Kreativ språkutveckling i alla ämnen med hjälp av Keynote och iMovie" hette den workshop jag höll i tillsammans med kollegerna Helen Stålarm och Pia Eriksson under måndagens skolutvecklingsdag Mera möjligheter - Mölndalspedagoger delar 2014. Syftet med workshopen var att ge inspiration och grundläggande kunskaper om apparna iMovie och Keynote samt att ge praktiska exempel från vår egen skolvardag. Därigenom hoppades vi ge pedagogerna möjligheter att lyckas ännu bättre med den kreativa digitala språkutvecklingen tillsammans med sina egna barngrupper. Inledningsvis bad vi alla närvarande att fylla i lite basfakta om sig själva och sin ingång i detta arbete. Denna enkät fylldes i på sidan Socrative. Utifrån denna miniundersökning kunde vi se att bland de närvarande fanns både förskollärare och dagbarnvårdare samt lärare i förskoleklass, årskurs 1-9, modersmålsundervisning och särskola. Det digitala verktyg flest hade med sig till workshopen var iPad, vilket gjorde att vi kunde lägga vårt huvudfokus på hur man arbetar med apparna på just detta verktyg. Därefter valde vi att koppla ihop språkutvecklande arbetssätt med hjälp av digitala verktyg med forskning och beprövad erfarenhet. Vi pratade om Glasbergsskolans projekt "Språket utvecklar tanken" och hur vi via detta kommit i kontakt med genrepedagogik och cirkelmodellen. Vi tipsade även om bra böcker, filmer och hemsidor där man kan lära sig mer om detta (se länkar sist i detta inlägg). Nu var det dags att börja arbeta med att skapa presentationer i Keynote. Vi inledde detta arbete med att berätta och visa elevexempel på hur vi arbetat med begreppsinlärning och modellen THIEVES med hjälp av Keynote i våra klasser. Därefter fick alla, under Helens ledning, prova på att skapa sin egen presentation. Det fotograferades, filmades och lades in effekter för fullt och kreativiteten flödade i rummet. Efter en nödvändig kaffepaus samlades vi igen för att arbeta vidare med iMovie. Även detta moment inleddes med konkreta elevexempel på hur man kan arbeta språkutvecklande med hjälp av digitala verktyg. Här följer några av de exempel vi visade: iMovie inspelad i greenscreenstudio. Argumenterande text kopplad till hållbar utveckling. iMovie som radioprogram - Stora Röd besöker Navet i Borås iMovie med leranimering gjord i appen iMotion. Då vi berättat om vårt arbete visade Helen hur man gör för att skapa en enkel film och en trailer i iMovie och därefter fick alla själva pröva på att göra detta. Det var fantastiskt kul att se alla kreativa pedagoger som testade för fullt och lärde tillsammans med varandra! Dessvärre hann vi inte så långt att deltagarna hann påbörja några projekt kopplade till sin egen undervisning, men förhoppningsvis fick många med sig tillräckligt mycket inspiration för att fortsätta arbetet tillsammans med kolleger på sin egen enhet. Bra länkar kopplade till ämnet: Praktiskt arbete med cirkelmodellen - Anna Kaya Genrepedagogik i Rinkeby - UR.se UR.se - Språkresan Boktips: Barbro Westlund - Att undervisa i läsförståelse Pauline Gibbons - Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet Hanna Stehagen - Språk i alla ämnen : handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning Under gårdagen hade jag, tillsammans med mina femteklassare, tre fantastiska matematiklektioner kring problemlösningsstrategin "rita en bild". Jag inledde lektionen med att prata om vilka förmågor som var tänkta att utveckla samt hur vi skulle arbeta mot detta. Därefter slängde jag fram en enkel inledande uppgift jag hittat i ett läromedel (ganska oreflekterat måste jag skamset erkänna så här i efterhand, kanske kan jag skylla på tidsbrist eller något...) Uppgiften löd ungefär: "Du ska plantera tio buskar. Avståndet mellan buskarna ska vara en meter. Hur lång blir raden med plantor när du är färdig?" I varje grupp var den första kommentaren från någon/några elever "Det beror ju på hur breda plantorna är." Efter vidare diskussioner kring detta samsades vi om att vi denna gång bara räknade mellanrummen mellan plantorna och många kunde se vinsten med att rita en bild i stället för att försöka lösa denna typ av uppgifter enbart i huvudet. En härlig stund av arbete enligt EPA-modellen följde och jag hann gå runt och observera eleverna och följa deras resonemang kring olika uppgifter de fått. De var snabbt med på vilka "tankevurpor" som är lätta att göra om man inte har en ritad bild framför sig.
En av uppgifterna handlade om att bygga en hästhage i form av en kvadrat där varje sida hade tre stolpar och efter goda samtal och härliga bilder kom alla grupper fram till att det måste bli totalt åtta stolpar som skulle köpas in för att lyckas med detta. När jag kom fram till en grupp satt en av mina elever med två bilder framför sig - en med en hästhage med åtta stolpar runt och en med tolv stolpar runt. Då jag bad henom förklara hur hen tänkt fick jag en tydlig förklaring som gick ut på att det även gick att skapa en kvadratisk hästhage med hjälp av tolv stolpar genom att fästa staketet på insidan av stolparna i stället för runtom. Redan här hade jag varit mycket nöjd med lektionen... Men, efter att båda exemplen visats på tavlan startade ett långt samtal mellan eleverna om vilket alternativ som var bäst ur ett ekonomiskt och ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv (vilket vi nyligen arbetat med i NO:n). Även tidsbesparing diskuterades och eleverna enades om att ur dessa perspektiv så var det bättre att bara köpa åtta stolpar. Jag är så imponerad av alla fantastiska, reflekterande elever som finns i våra skolor och jag älskar verkligen mitt jobb! I dag uppmärksammade vi EU Code Week genom att programmera tillsammans med våra femteklassare på skolan. Under förra läsåret genomförde vi Hour of Code och nu idag fortsatte vi med Tynker som går att hitta på samma sida. Genom programmeringen, som genomfördes i par, fick eleverna möjlighet att utveckla förmågan att lösa matematiska problem, att kommunicera, att förstå skriven engelska samt att samarbeta. Mycket uppskattat av eleverna och jag vill verkligen uppmana alla, som inte redan har gjort det, att prova på detta!
Vikten av ett källkritiskt tänkande ökar i takt med ett allt mer omfattande informationsflöde och ökade krav på att ge eleverna möjligheter att utveckla denna förmåga i samtliga skolämnen. "Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ." (Lgr11)
För att kunna ytterligare utveckla ett källkritiskt tänkande hos både våra elever och oss själva kommer alla lärare (förhoppningsvis även några förskollärare och fritidspedagoger) på Glasbergsskolan under höstlovet att gemensamt genomföra Webbstjärnas webbkurs "En grundkurs i källkritiskt tänkande". Kursen tar ca 1-2 timmar. Alla förbereder sig genom att skapa en inloggning i kursportalen och därefter titta igenom vilka moment som kommer att dyka upp i kursen. Då vi väl ses arbetar vi tillsammans för att genomföra kursen och få en gemensam syn på hur vi kan arbeta för att utveckla vårt eget och våra elevers källkritiskta tänkande. Vi får då även möjlighet att dela erfarenheter kring hur vi redan nu arbetar med detta i våra respektive klassrum. Kursen hittar du på http://kurs.webbstjarnan.se/kurs/kallkritik/. Idag träffades alla förstelärare och rektorer i östra Mölndal. Vi diskuterade främst upplägget för läsårets träffar med samtliga lärare i området. Det vi bestämde oss för att arbeta vidare med, efter förankring hos övriga lärare, var en studiecirkel uppbyggd utifrån boken "Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken". Studiecirkeln fokuserar på fyra teman:
1. Lärares professionsutveckling och kollegialt lärande 2. Formativ bedömning 3. Inkluderande arbetssätt 4. Pedagogiskt ledarskap. och är skapad av Karin Mellegård, Catarina Molin och Sofia Knüppel. Idag var det äntligen dags för första träffen med Mölndals alla förstelärare (omgång två). Här finns potential för skolutveckling! Vi arbetade i processgrupper uppdelade utifrån vilken del av Mölndal vi arbetar i och i min grupp ingår Lena Hyltegren, Jessica Andreasson, Eva Theliander, Ulrika Modé/Olausson och Rosemarie Conway. I grupperna gjorde vi olika uppgifter för att lära känna varandra och påbörjade även arbetet med att diskutera ledarskap i både klassrummet och i personalgruppen. Ledarskap är för övrigt det vi främst kommer att ha fokus på under denna termin. Vi ska alla läsa boken "Ledarskap i klassrummet : handbok för arbetsro och effektivt lärande" som gemensam grund för reflektioner och diskussioner i förstelärargruppen.
Vi fick även i uppgift att arbeta med olika sociala medier för att synliggöra vårt arbete, därav denna blogg. |